Antalet artiklar och böcker av Axel Hamberg är närmare 150. Här nedan återges ett urval av dessa. Nivån på texterna varierar från livfulla reseskildringar till abstrakta vetenskapliga texter, avsedda endast för fackfolk. En del av artiklarna, exempelvis de ur Ymer, är tänkta för en bredare läsekrets, medan de ur Geologiska Föreningens Förhandlingar (GFF) i regel fordrar fackkunskaper. Många gånger krävs även kunskaper i dåtidens lärdomsspråk tyska. Närmare bibliografiska data om skrifterna finns i förteckningen av Per Gustaf Hamberg i nästa avsnitt.
Reseskildringar och resehandböcker
Sarekfjällen. Vägledning för färder i högfjällen mellan Lule älvs källarmar. Svenska Turistföreningens Resehandböcker XXVII 1922 Axel Hambergs mest kända skrift, se bilden ovan. Den tillhörande kartan finns här och den långa panoramaplanschen finns uppdelad här och här. Boken har getts ut i faksimil av förlaget Rediviva år 1982, med en andra tryckning 1994. En alternativ inskanning av boken kan hämtas på Projekt Runeberg, som finns här (snabbare hämtning men sämre kvalitet och mer omständlig att hantera).
En resa till norra Ishafvet sommaren 1892 företagen med understöd af Vegastipendiet (ur Ymer 1894) Den tillhörande kartan finns här.
Berättelse om en resa i Sarjekfjällen sommaren 1895 (ur Svenska Turistföreningens årsskrift 1896) Den tillhörande kartan finns här och de elva fotografierna finns här.
Resor i Kvikkjokks högfjäll sommaren 1896 (ur Svenska Turistföreningens årsskrift 1897) Den långa panoramaplanschen finns uppdelad här och här.
Porjuskatarakterna och en forsfärd på Lule älf (ur Svenska Turistföreningens årsskrift 1905)
Om Kvikkjokksfjällens glacierer (ur GFF 1896)
Om Kvickjocksfjällens glacierer. Förelöpande meddelande N:o 2 (ur GFF 1897)
Om Kvickjockfjällens glacierer. Förelöpande meddelande N:o 3 (ur GFF 1899)
Sarjekfjällen. En geografisk undersökning (ur Ymer 1901). De tillhörande kartorna finns här och här. Samma text (med undantag av de 4 sista kapitlen) användes vid doktorsdisputationen 1901 och utgavs då separat med titeln ”Geologiska och fysiskt-geografiska undersökningar i Sarjekfjällen”. En alternativ inskanning av artikeln kan hämtas på Projekt Runeberg, som finns här (snabbare hämtning men sämre bildkvalitet och mer omständlig att hantera).
Fasta bergets geologi inom Sarjektrakten. Referat av föredrag (ur GFF 1901)
Snötäckets beskaffenhet på olika höjd öfver hafvet i de lappska fjällen. Referat av föredrag (ur GFF 1902)
Un météorographe enregistreur sur les alpes de Laponie suédoise (ur La nature. Revue des sciences et de leurs applications aux arts et a l´industrie, 1904)
Über die Methoden der Bestimmung der Gletscherenden und die Schwankungen der Sareker Gletscher in Schwedisch-Lappland (ur Zeitschrift für Gletscherkunde. Bd 3 1908/09). Svenonius genmäle finns här och Hambergs svar finns här.
Die Gletscher des Sarekgebirges und ihre Untersuchung. Eine kurze Übersicht (ur SGU:s publikation Die Gletscher Schwedens im Jahre 1908. Serie Ca 5, 1910). Här finns det tillhörande panoramat över Mikkaglaciären från 1907, kartskissen över Sarek från 1895 samt kartan över Mikkaglaciären från 1907 (dvs. plansch 2-4)
Gesteine und Tektonik des Sarekgebirges nebst einem Überblick der skandivischen Gebirgskette (ur GFF 1910, användes även som exkursionsguide vid 1910 års internationella geologkongress i Stockholm). Den tillhörande berggrundskartan finns här
Die Geomorphologie und Quartärgeologie des Sarekgebirges (ur GFF 1910, användes även som exkursionsguide vid 1910 års internationella geologkongress i Stockholm). De tillhörande panoramabilderna (fig. 1-2) finns här och kartan över isrörelserna finns här
Excursion A5. Das Sarekgebirge und das Tal des Luleälf (dagbok ur de officiella redogörelserna för 1910 års internationella geologkongress i Stockholm)
Über die Erosionsformen der Talwasserscheiden als Beweis einer glazialen Erosion (ur de officiella redogörelserna för 1910 års internationella geologkongress i Stockholm)
Till frågan om Sarektraktens tektonik och bergarter (ur GFF 1915)
Iakttagelser öfver lufttemperatur och skogsgränser i Sarektrakten (ur GFF 1915)
En vetenskapens martyr. Tragedien på Pårtetjåkko den 25 sept. 1917 (ur Svenska Turistföreningens årsskrift 1918). Om observatorn Manne Hoflings förolyckande.
Förra sommarens dödsolycka i Pårtefjällen (ur Svenska Dagbladet 19 oktober 1918). Se ovan.
Kartläggningen av Sarektrakten (ur Sveriges kartläggning. En översikt. Utgiven av Kartografiska sällskapet 1922)
Bau von Hütten im Sarekgebirge (1926), där Hamberg redogör för byggandet av stugorna (”hyddorna”) i Sarek. Till boken hör planscher över regelstommarna i Pårtetjåkko, Pårek/Litnok/Tjågnoris resp. Skårkas. Utgiven som nr 19 i serien Naturwissenschaftliche Untersuchungen des Sarekgebirges in Schwedisch-Lappland.
Alkavare lappkapell. En kulturbild (ur Svenska Turistföreningens årsskrift 1926)
Exhibition of objects bearing on Prof. A. Hamberg's investigations of the Sarek Mountains (utställningskatalog från International union of geodesy and geophysics. Fourth general assembly, Stockholm 1930)
Das meteorologische Observatorium auf dem Pårtetjåkko (1931), där Hamberg redogör för verksamheten vid Pårtetjåkko meteorologiska observatorium under åren 1914-1918. Även observatoriet i Pårek (i drift 1916-1918) behandlas. Tillsammans med skriften nedan utgiven som nr 23 i serien Naturwissenschaftliche Untersuchungen des Sarekgebirges in Schwedisch-Lappland.
Ermittelung des Einflusses des terrestrischen Horizontes auf die Sonnenscheindauer (1931). Tillsammans med skriften ovan utgiven som nr 23 i serien Naturwissenschaftliche Untersuchungen des Sarekgebirges in Schwedisch-Lappland. Den tillhörande planschen finns här.
Struktur und Bewegungsvorgänge im Gletschereise nebst Beiträgen zur Morphologie der arktischen Gletscher (1932). Utgiven som nr 24 i serien Naturwissenschaftliche Untersuchungen des Sarekgebirges in Schwedisch-Lappland.
Studier vid några glacierer på Spetsbergen sistlidne sommar. Referat av föredrag (ur GFF 1893)
Studien über Meereis und Gletschereis (Bihang till Kungl. Svenska Vetenskapsakademiens Handlingar. Bd 21, Afd. 2, N:o 2. 1895)
Om glacierernas parallelstruktur (ur GFF 1897)
Recension av Jonas Westman: Beobachtungen über die Gletscher von Sulitelma und Ålmajalos samt ett genmäle (ur GFF 1900 resp. 1901)
Zur Technik der Gletscheruntersuchungen (ur de officiella redogörelserna för 1903 års internationella geologkongress i Wien)
Om glacierer, särskildt vårt lands (ur Svenska kalendern 1907)
Lapplands klimat och glaciärer (ur Lappland, det stora svenska framtidslandet. En skildring i ord och bild af dess natur och folk, utgifven af O. Bergqvist och Fredr. Svenonius, 1908)
Über die Parallelstruktur des Gletschereises (ur de officiella redogörelserna för 1908 års internationella geologkongress i Genève)
Kurze Übersicht der Gletscher Schwedens (ur SGU:s publikation Die Gletscher Schwedens im Jahre 1908. Serie Ca 5, 1910). Den stora kartan över glaciärernas förekomst finns här (beskuren av skannerns A3-format, men alla glaciärer utom Sylen och Helags kom med)
Recension av Vermessungen am Rhonegletscher 1874-1915 (ur Ymer 1917)
Die Temperaturverhältnisse der Bodenschichten der Gletscher und Inlandeise (ur de officiella redogörelserna för 1926 års internationella geologkongress i Madrid)
Das Schicksal der internationalen Gletscherkommission (ur Geografiska annaler 1930)
Anleitung zur Messung der periodischen Grössenveränderungen der Gletscher (ur Geografiska annaler 1930)
Anatas och titanit på rutil från apatitförekomsten vid Kragerö (ur GFF 1886)
Natürliche Corrosionserscheinungen und neue Krystallflächen am Adular vom Schwarzenstein (Bihang till Kungl. Svenska Vetenskapsakademiens Handlingar. Bd 13, Afd. II, N:o 4. 1887)
Om kristalliseradt bly från Harstigsgrufvan vid Pajsberg i Värmland (Öfversigt af K. Vetenskapsakademiens Förhandlingar 1888, N:o 7)
Mineralogische Studien 19. Über pyramidale Calcite von Visby (ur GFF 1894)
Etsförsök på kalkspat I-VII (ur GFF 1895)
Über die Basalte des König Karl Landes (ur GFF 1899)
Om s. k. kristallvatten samt om zeolitmineralens vattenhalt (ur Svensk kemisk tidskrift 1900)
Einfache Methode der Messung mikroskopischer Krystalle (ur Zeitschrift für Krystallographie und Mineralogie Bd 42 1906)
Uppmätning af en stor jättegryta vid Strömstad (ur GFF 1906)
Übersicht der Geologie des Lule älf (exkursionsguide vid 1910 års internationella geologkongress i Stockholm)
Die schwedische Hochgebirgsfrage und die Häufigkeit der Überschiebungen (ur Geologische Rundschau 1912)
Hydrografiska iakttagelser under den svenska expeditionen till Grönland 1883 (ur Ymer 1884)
Beiträge zur Chemie des Meerwassers (ur Journal für praktische Chemie, Neue Folge, Bd 33, 1886. Del I, ”Von dem Verhältniss zwischen den Sulfaten und den Chloriden des Meerwassers”, på s. 140-150 har tyvärr inte återfunnits och saknas alltså i skanningen). Det avslutande diagrammet finns här
Temperaturobservationer i Mälaren och Saltsjön vid Stockholm (Bihang till Kungl. Svenska Vetenskapsakademiens Handlingar. Bd 21, Afd. 1, N:o 4. 1896)
Till frågan om förekomsten af alltid frusen mark i Sverige (ur Ymer 1904)
Astronomische, photogrammetrische und erdmagnetische Arbeiten der von A. G. Nathorst geleiteten schwedischen Polarexpedition 1898 (Kungl. Svenska Vetenskapsakademiens handlingar. Bd 39, N:o 6, 1905). Den tillhörande kartan finns här
Hydrographische Arbeiten der von A. G. Nathorst geleiteten schwedischen Polarexpedition 1898 (Kungl. Svenska Vetenskapsakademiens handlingar. Bd 41, N:o 1, 1906). Här finns den tillhörande bilden av provtagningsinstrumenten , kartan över salthalt och temperatur vid ytan , ett motsvarande tvärsnitt väster om Spetsbergen samt en karta över flaskposternas sannolika färdväg (dvs. plansch 1-4. Av dessa är nr 2 och 4 delvis beskurna av skannerns A3-format)
Dichteunterschiede und Temperaturverteilung hauptsächlich der Binnenseen (ur Petermanns Geographischen Mitteilungen 1911, II)
Några ord om luftcirkulationen i norra Sverige (ur Ymer 1913)
Iakttagelser över sjöisens rörelser på sjön Sommen i februari och mars 19I8 (Ur Skandinaviska geofysikermötet i Göteborg 1918: Förhandlingar)
Observations on the movement of lake ice in lake Sommen 1918 and remarks on the geographical distribution of similar phenomena (ur Bulletin of the Geological Institution of the University of Upsala 1919)
Om sjövindar, fallvindar och hagelskurar (ur Ymer 1925)
On older methods of deep-sea soundings and what is known as “the Swedish deep” (ur Geografiska annaler 1929)
A. E. Nordenskiöld. Sein Leben und seine wissenschaftliche Thätigkeit (ur Centralblatt für Mineralogie, Geologie und Palaeontologie 1903)
Alfred Elis Törnebohm. Minnesteckning (Levnadsteckningar över K. Svenska Vetenskapsakademiens ledamöter. Nr 101. 1929)
Texter i övriga ämnen
Några betraktelser öfver möjligheten af Nordpolsfrågans lösning. Referat av föredrag (ur Ymer 1891)
Kort framställning af fotogrammetriens användning i Sverige (ur Fotografisk tidskrift 1902)
Undervisningen i kartografi vid Uppsala universitet (ur Sveriges kartläggning. En översikt. Utgiven av Kartografiska sällskapet 1922)
Ett regn- och myggtätt tält med god luftväxling (ur Svenska Turistföreningens årsskrift 1925)
Gärdesgårdstyper i Jokkmokks socken (ur Fataburen 1926)
Till skidans femtioårsjubileum såsom redskap vid arktisk forskning. Minnesord (Ur På skidor. Föreningen för skidlöpningens främjande i Sverige. Årsskrift 1933)
Den som är intresserad av att fördjupa sig i Axel Hambergs produktion kan ha nytta av den bok som sonen Per Gustaf Hamberg utgav år 1963 till 100-årsminnet av faderns födelse: en bibliografisk förteckning över dennes skrifter, kompletterad med bland annat skrifter av andra författare om Hamberg. Bibliografin tar även med referat av de föredrag som Hamberg höll i Geologiska Föreningen, liksom yttranden i samband med diskussioner i föreningen. Även tidningsintervjuer med Axel Hamberg förtecknas. Efter välvilligt tillmötesgående från Per Gustaf Hambergs släktingar kan boken publiceras på denna sida. Den finns här nedan.
Axel Hamberg 17.1 1863 - 28.6 1933. Bibliografisk förteckning över hans tryckta skrifter 1883-1933.
I litteraturen om Axel Hamberg saknas fortfarande en mer omfattande biografi. Den enda heltäckande är den 27-sidiga minnesteckningen av Gunnar Hoppe; visserligen kort men innehållsrik och välskriven. Den har utgivits av Kungl. Vetenskapsakademien (Levnadsteckning nr 183, 1981). Därutöver finns några artiklar som behandlar hans insatser på speciella områden. Meteorologen Hilding Köhler som arbetade med Hamberg i Sarek har i Svensk geografisk årsbok 1933 s. 175-184 gett sitt personliga porträtt. Hambergs mineralogiska insatser beskrivs av Gregori Aminoff i Kungl. Svenska Vetenskapsakademiens årsbok 1934 s. 265-272, en något svårläst artikel för andra än fackmän (det är ur den som citaten i avsnittet om Hamberg som geolog hämtats). Även Hans W:son Ahlmanns artikel i Svenskt biografiskt lexikon (1971) bör nämnas. Meteorologen Gösta H. Liljequist har i sitt omfattande verk om svensk polarforskning genom tiderna (High Latitudes. A History of Swedish Polar Travels and Research, 1993) ägnat ett kapitel åt ”Axel Hamberg and the Sarek investigations” (s. 305-318). En artikel av John O. Norrman om Axel Hamberg och hans företrädare resp. efterträdare på professuren i geografi återges här. Författaren och fotografen Tore Abrahamsson har gett ut boken Axel Hamberg och Sarek, där tyngdpunkten ligger på skildringen av Hamberg som fjällpionjär och hans verksamhet i fält, särskilt under de två första somrarna. En ren fotobok om Pårtetjåkko meteorologiska observatorium gavs nyligen ut av fotografen Emanuel Cederqvist.
Som allmän bakgrund till Hambergs vetenskapliga verksamhet kan tre böcker nämnas, samtliga skrivna av idéhistoriker: Gunnar Erikssons ”Kartläggarna. Naturvetenskapens tillväxt och tillämpningar i det industriella genombrottets Sverige 1870-1914”, Sverker Sörlins ”Framtidslandet. Debatten om Norrland och naturresurserna under det industriella genombrottet” samt Urban Wråkbergs ”Vetenskapens vikingatåg. Perspektiv på svensk polarforskning 1860-1930”.
Under 2012 utgavs en ny bok om Axel Hamberg. Utan att vara en regelrätt biografi täcker den ändå mycket av hans livsgärning. Den består av 12 kapitel av olika författare (det första utgörs av den korta biografi av Gunnar Hoppe som nämndes nyss). Tyngdpunkten ligger på skildringen av hans vetenskapliga arbeten. Boken beskrivs närmare här.
Rev. 2016-09-29
