Till startsidan

Axel Hamberg

Axel Hambergs resa till norra Ishavet 1892


Titelblad Ishavsresealbum

Titelbladet på det första av två album, med sammanlagt 63 bilder från resan. Album nummer två har undertiteln ”Glacierer och glacierfenomen från Spetsbergen”.


Ishavsresealbum

Det första av de två små albumen från Ishavsresan, för övrigt de enda kända Hambergska fotoalbum som existerar. Hambergs fotografier är annars ofta monterade på enkla kartonger, med prydligt handskriven bildtext, datum och namnet, oftast förkortat till ”A.H.”. Dessa kartonger ser ut ungefär som ett uppslag ur albumet. Foto Lars Andersson.


'Gjöa', klar till afsegling från Tromsö

”´Gjöa´ klar till afsegling från Tromsö den 11 maj 1892.” Fartyget var på 62 ton och höll en besättning om 12 man, som bestod av 4 harpunerare och 8 ”gemena” fångstmän. Till detta kom en kock. Besättningens lön bestod i en tredjedel av fångstutbytet; harpunerarna hade därtill en viss fast avlöning (klicka för större bild).


Utsigt från riggen öfver drifisen norr om Beeren Eiland

”Utsigt från riggen öfver drifisen norr om Beeren Eiland.” 7 juni. Fartyget seglade fram och tillbaka på havet för att upptäcka ny fångst. När man satt de små fångstbåtarna i sjön, fick fartyget ligga bi. Hamberg hade helt naturligt föreställt sig att han vid dessa tillfällen skulle kunna ägna sig åt hydrografiska undersökningar. Men ”på grund af skepparens oginhet och brist på tillmötesgående måste jag emellertid gång på gång låta dessa tillfällen vara obegagnade”. Dessutom försvårades de hydrografiska observationerna av svårigheten att bestämma det geografiska läget, eftersom skepparen sällan gjorde några ortsbestämningar eller loggningar. Eftersom det alltså inte gick att göra några utförligare hydrografiska studier, började Hamberg istället undersöka havsisen: ”dess struktur, gas- och vätskeinneslutningar m.m.”


Jakt 'Berentine', Nils Johnsen, liggande bi i isen 6 mil n.v. om Beeren Eiland

”Jakt ´Berentine´, Nils Johnsen, liggande bi i isen 6 mil n.v. om Beeren Eiland.” 15 juni


Prins Charles Foreland   Black point?

”Prins Charles Foreland   Black point?” 28 juni


Kaffedrickning på Danskön

”Kaffedrickning på nordspetsen af Danskön. Den 9 juli 1892.” Bild från en av de många utfärderna med fångstbåt. Tre man rodde Hamberg bland drivisen; slutligen kunde de gå i land på Danskön för att vila sig en stund och äta (roddarna var ”mycket uttröttade, emedan de hade rott hela natten och äfven en stor del af den föregående dagen på en fångsttur”). Sjömännen är tredje harpuneraren Sigurd Stenersen samt Ednard och Peder (med okända efternamn). Besöket på Danskön blev det närmaste Hamberg kom nordkusten och dess ”storis”, som han kunde beskåda från en höjd. Efter återkomsten till Gjöa gick Hamberg för att sova, och vaknade senare när kaptenen styrde fartyget söderut, i strid med överenskommelsen att besöka isen på nordkusten - Hambergs huvudsakliga mål med resan. (Klicka för större bild).


Fyrsidigt förklyftad diabas på den högsta af Ryss- el. Berentineöarne söder om Whales point

”Fyrsidigt förklyftad diabas på den högsta af Ryss- el. Berentineöarne söder om Whales point.” 26 juli. Hamberg fick möjlighet att med roddbåt göra en kort nattlig utflykt till ön och konstaterade att ”den lilla ön består uteslutande af diabas, hvilken visar en utomordentligt vacker fyrsidig förklyftning”.


Fyrsidigt förklyftad diabas på den högsta af Ryss- el. Berentine-öarne söder om Whales point

”Fyrsidigt förklyftad diabas på den högsta af Ryss- el. Berentine-öarne söder om Whales point.” 26 juli


Skrufisflak

"Skrufisflak" 5 augusti


Lovéns nevéer från station I

”Lovéns nevéer från stat I.” Foto den 6 juli från station I av de glaciärer Hamberg karterade fotogrammetriskt med hjälp av bilder från två stationer. Den resulterande kartskissen som publicerades i Ymer 1894 återges nedan (klicka för större karta).

Hambergs kartskiss över Lovéns névéer


Norra delen af bräckan till det andra af de sju isfjällen

”Norra delen af bräckan till det andra af de sju isfjällen.” 30 juni. De sju isfjällen (Dei Sju Isfjella på norska) ligger på den nordvästligaste delen av Spetsbergen. Även här fick Hamberg disponera en båt med roddare, men på grund av den starka dyningen var det var inte möjligt att gå i land vid dessa isfjäll (klicka för större bild).


Det fjerde af de sju isfjällen

”Det fjerde af de sju isfjällen.” 30 juni


Isberg af firnis. Mellan Stans Foreland och Hopen

”Isberg af firnis. Mellan Stans Foreland och Hopen.” 3 augusti (klicka för större bild)


Skepparen M. Arnesen och hans besättning ombord på 'Cecilie Malene'

”Skepparen M. Arnesen och hans besättning ombord på ´Cecilie Malene´.” 15 aug. Efter den ofta påfrestande samvaron med kaptenen och besättningen på Gjöa bytte Hamberg till ett annat fartyg som skulle ge sig av mot Tromsö. Vid det laget såg han ändå inga möjligheter att få uträtta något vetenskapligt arbete. Den 9 augusti flyttade han över till Magnus Arnesens fartyg och 6 dagar senare anlände man till Tromsö. Samma dag tog Hamberg fotografiet av kaptenen och hans besättning.


Glaciär vid Holandsfjorden

På hemvägen till Sverige passade Hamberg på att studera glaciärer vid Holandsfjorden. Hambergs anteckning på baksidan av kopian lyder Ändan af den vestligaste af glaciererna vid Holandsfjorden. N.b. tydlig ´Blaublätterstruktur´ samt längsspalter(?) N.b. Jörgensen! Svartisen. Nordland. Norge A.H. 9 sept. 1892.


>Till startsidan

Rev. 2012-09-11